Vad är hållbar utveckling?

Biodrivmedel

När jag arbetade med Efter Oljetoppen (se nedan) kom jag att inse det orealistiska i de förhoppningar som även jag själv tidigare hyst inför biodrivmedel. Nu överväger min oro för att de verkliga sociala och ekologiska kostnaderna i Syd osynliggörs för oss bilister i Nord. Eller vill vi helt enkelt inte se ?

Läs här om exemplet Brasilien och de strukturella problem som inte kan certifieras bort (pdf).

Efter oljetoppen

Hur bygger vi beredskap när framtidsbilderna går isär?

Rapporten är skriven som ett underlag för personer med olika erfarenheter, åsikter och kunskap att mötas i konstruktiva och reflekterande samtal. Vi har velat vaska fram det som många verkar vara överens om, men också tydliggöra de punkter där åsikterna går isär och undersöka vilka antaganden och värderingar som finns under oenigheten.

Några röster om rapporten:

Efter Oljetoppen är bland de mest välskrivna och initierade beskrivningar av olika alternativ som jag har sett. Eftersom det är två extrema framtidsbilder så är väl sannolikheten att vi hamnar någonstans mitt emellan högst. Men det finns värde i att titta på randvillkoren. Leif Johansson, VD, Volvo

Djupt imponerad! Det ser ut som om ni är de första som lyckats föra resonemanget lite bortom vad Hubbert gjorde 1949. Niklas Tyrefors, Senior Scientist, Quintiles AB

Underbart skrivet. Jag tycker ni gör ett så bra systemtänk som jag någonsin sett. Dessutom lätttillgängligt. Jag vill tacka för den läsglädje ni ger mig. Härligt! Kristian Skånberg, Miljöekonom, Miljöpartiet.

Projektet initierades av CUL (Centrum för ekologiskt lantbruk) vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet och KSLA (Kungliga skogs och lantbruksakademien). Författare är Hillevi Helmfrid och Andrew Haden.

Rapporten bildade underlag för ett Open Space möte i april 2006. Resultatet från mötet redovisas också i slutversionen av rapporten.
Ladda ner rapporten här (pdf)

Under hösten planeras regionala konferenser baserade på rapporten. Kontakta mig om du vill verka för att en sådan kommer till stånd på din hemort.

After The Oil Peak - How do we build preparedness with divergent visions of the future? Download the English summary (pdf)

Se även KSLAs hemsida

Lokal omställning

Jag har haft glädjen att under ett par år arbeta inom projektet Hållbara bygder som drivs av organisationen Hela Sverige ska leva. Syftet är att se vilken roll landsbygden kan spela för att möta de globala hoten och att stötta lokala initiativ där man arbetar i den här riktningen. Projektet har nu smält samman med ett initiativ som hämtar inspiration från Transition Towns i Storbritanien. Det nystartade svenska nätverket kallas Transition Sweden. Syftet är att stödja människor och grupper som arbetar för att ställa om sina lokalsamhällen oavsett om man befinner sig på landsbygd eller i tätort.

Inom ramen för arbetet med Hållbara bygder har jag skrivit några underlagstexter.

Globala utmaningar - lokala svar? (pdf)
Medförfattare är Johanna Björklund vid SLU. Texten innehåller en genomgång av klimathotet, sinande oljetillgångar, utarmade ekosystemtjänster, ökade globala klyftor och ökad psykosocial ohälsa samt en analys av hur de olika problemen hänger samman med varandra och i vilken riktning vi kan söka för att hitta lösningar.

Vad är naturen? Hurdan är naturen? Vem är människan i förhållande till naturen?

Det här är ett projekt som handlar om olika sätt att se på relationen människa - natur, våra natursyner.

I skriften Natursyn och Hållbarhet presenterar jag tre vanliga grundhållningar, vad som skiljer dem åt, och vilka konsekvenser olika synsätt får. Texten ger överblick över erfarenheter och litteratur från vitt skilda områden. Den finns i en längre och en kortare version.

Den längre (ursprungliga) versionen är tryckt på Sveriges lantbruksuniversitet där den används som kurslitteratur.

Läs baksidestexten eller beställ rapporten här (SLU, Inst. för Stad och Land)

Läs Natursyn - Tre svar på vad natur är (pdf-format) 
 

Den korta versionen är tryckt av LRF tillsammans med Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva och används som underlag för workshops där vi arbetar upplevelsebaserat utomhus varvat med samtal. Syftet är att dels att utforska den egna natursynen, dels att odla förståelse för andras natursyn.

Du kan kostnadsfritt beställa den kortare i tryck från Folkrörelserådet på telefon 08-241350

Läs Natursyn och Hållbarhet (pdf-format)

En engelsk översättning är på gång.

Kontakta mig om du vill bjuda in till en workshop om natursyn på din ort.

Det finns föregångare. Enstaka skolor och hela kommuner har gått långt före när det gäller att öka andelen ekologisk och närproducerad mat. Pionjärerna visar att det genom ett nytt sätt att planera måltider är möjligt att servera ekologisk mat utan att det ska behöva kosta allt för mycket och att det genom att organisera inköpen på ett nytt sätt är möjligt att handla lokalt och regionalt utan att bryta regler om offentlig upphandling.

Det här projektet handlar om att starta processer som får detta att hända i kommuner och landsting. Erfarenheten säger att överraskande mycket kan hända när människor från olika sfärer kommer samman och dessutom får tillgång till andras erfarenheter och goda exempel. Projektet byggs "nerifrån" med hjälp av workshops dit alla berörda är välkomna antingen de äter maten, lagar den, producerar den eller beslutar om den.

Under våren 2007 drivs en förstudie i denna anda av föreningen Astrid Lindgrens Hembygd (Vimmerby, Eksjö, Hultsfred och Oskarshamns kommuner).

Läsa pdf

Kontakta mig om du vill starta dessa processer på din ort.

Bland mina föredrag, texter och workhops om hållbar livsstil vill jag särskilt framhålla dessa:

Bokkapitlet: Globala utmaningar - hur kan du och jag bli en del av lösningen? är en genomgång av sex principer för hållbarhet med konkreta exempel och tankeväckande frågor som handlar om vad var och en av oss kan göra för att bli en del av lösningen. Texten kommer att publiceras i en antologi under hösten 2009. Du kan smygläsa den här (pdf).

Seminariet Vägar till hållbar livsstil vid Envisions i Västerås 2001. 
Seminariet hade fokus på hur man kan främja en hållbar livsstil och varade i tre dagar. I programmet varvades godbitar från särskilt inbjudna inspiratörer med deltagarstyrda och skapande pass. Jag vågar säga att seminariet blev en succé. Läs seminariedokumentationen i PDF-format här och ta del av deltagarnas reflektioner om vad en hållbar livsstil är och hur vägarna dit ser ut.

Förstudien Hållbara Hushåll.
Hur kan en kommun arbeta för att främja hållbar livsstil? I denna rapport ger jag förslag till hur man kan vända hinder till möjligheter och hur ett individcentrerat livsstilsarbete kan länkas uppåt till samhällsnivån genom medborgardeltagande i kommunal planering. I rapporten jämför och analyserar jag också framgångar respektive svagheter i följande arbetssätt: Ecoteam/GAP, Kvartersutvecklingsprogram, Miljöfamiljer, Miljöteam, Grønne familier, Tidsverkstad, Den kokande grodan, Grön kvist, Kom i form och Det goda livet. Ladda ner rapporten i PDF-format här.

Kontakta mig om du är intresserad av skräddarsydda workhops om hållbar livsstil.

Min 20p uppsats Vad menas med uthållig utveckling? — Begreppsanalys och ansats till operationalisering prisbelönades när den kom 1992 och har blivit refererad i många sammanhang. Läs uppsatsen i PDF-format här. 

Sedan 1992 har min syn på vad hållbar utveckling är förändrats och framför allt breddats avsevärt. Jag fick tillfälle att formulera mig på nytt i samband med föreläsningar under namnet Tio år med hållbar utveckling, ett material som fortfarande väntar på att bli nedskrivet i publicerbart skick. Läs sammanfattning här.

Det blir allt mer uppenbart att frågan om vad hållbar utveckling är inte går att besvara en gång för alla. Därför föredrar jag att arbeta med workshop-formen för att hjälpa grupper eller organisationer att komma till klarhet över vad de själva menar med hållbar utveckling.

Kontakta mig om du är intresserad av en sådan workshop.

Det kan vara svårt att hitta och få överblick över litteratur om hållbar utveckling på folkbiblioteken eftersom den finns utspridd på bibliotekens ämnesuppdelade hyllor. Begreppet hållbar utveckling är dessutom fortfarande ganska okänt på biblioteken och finns i allmänhet inte med som sökord i databaserna. 

För att råda bot på detta startades ett biblioteksprojekt på initiativ av projekt Uthållig Utveckling ur barns och ungdomars perspektiv, som är ett miljö- och hälsoprojekt finansierat av föreningen Astrid Lindgrens hembygd. Målsättningen var att spegla hållbar utvecklings alla dimensioner och att det skulle finnas något för alla åldrar. Resultatet är en temaindelad lista (15 teman) och en alfabetisk lista där jag också föreslår nya sökord till bibliotekens databaser, samt underlag till ett bokbord.

Ladda ner temaindelad lista (pdf-format)

Biblioteken:
Ladda ner alfabetisk lista med sökord (pdf)

Människan är skapad för att arbeta, ändå växer den arbetsrelaterade ohälsan lavinartat. Hur kommer det sig? Gör vi fel saker? Gör vi rätt saker fast på fel sätt? Springer vi åt olika håll? Springer vi fort, utan att veta vart?

Arbetslivsverkstaden är ett effektivt och omtyckt sätt att arbeta hälsofrämjande på arbetsplatsen och ett sätt att arbeta med de mänskliga och sociala dimensionerna av hållbar utveckling just där människor befinner sig i sin vardag.

Kontakta mig om du vill ha en arbetslivsverkstad på din arbetsplats.

Begreppet vision används ofta slarvigt. Visioner sammanblandas med prognoser, scenarier, utopier och målformuleringar. I mina föredrag Visioner – Vad? Varför? Hur? reder jag ut begreppen och berättar hur man kan arbeta med visioner enskilt och i grupp. Föredragen brukar också rymma ett litet prova-på pass.

Kontakta mig om du önskar en introduktion till visionsarbete.

Aktionsforskning är forskning som också vill förändra det som utforskas. God aktionsforskning knyter samman det bästa från två världar: forskarens tillbakalutade och reflekterande hållning med eldsjälens ansvarskännande och engagemang. Omöjlig ekvation? Nej. Men det kan ibland vara svårt att finna lämpliga former.

Tillsammans med kollegorna Andrew Haden och Magnus Ljung har jag författat en vetenskaplig artikel baserad på egna erfarenheter av aktionsforskning: The Role of action research (AR) in environmental research projects: Learning from an project on local organic food and farming. (in press)