Hur ställer vi om till ett mer livsvänligt samhälle?

I snart fyra decennier har jag sökt svar på frågan om hur vi kan ställa om till ett hållbart samhälle: När jag faciliterat grupper genom visionsövningar, konsensusprocesser och dialogmöten om de stora framtidsfrågorna. När jag arbetat med allt från forskning till ideella organisationer, myndigheter och privata företag samt skrivit om allt från livsstilsförändring till oljepriser, matproduktion och existentiella frågor.

I botten finns min kärlek till livet men också en växande oro för framtiden. En oro som både är befogad, frisk och värdefull. Oro som kan tranformeras till aktivt hopp, något vi gör snarare än har.

En helt ny riktning

Nuvarande utvecklingsmodell har nått vägs ände. Symptomen på ohållbarhet finns inom livets alla områden; ekologiskt, socialt, existentiellt. 

När vi pratar hållbarhet fokuserar vi ofta på de yttre förändringarna vi behöver göra. Dels på individnivå, som att ändra våra vanor, beteenden och vår livsstil... Dels på samhällsnivå, där vi behöver förändra vårt sätt att bygga och bo, producera och distribuera mat, transportera oss och ordna samhällets energiförsörjning…

Allt detta är viktigt, men vanor låter sig inte ändras så lätt! När du ändrar något i din livsföring har något först skett på insidan. Inre omställning, fördjupad kontakt med verkliga behov och det som är verkligen värdefullt samt en höjd medvetenhet kring egna drivkrafter och motstånd, är ofta förutsättning för omställning i det yttre.

Likadant är det med samhället. Lika angeläget som att ställa om vårt energisystem, är det att revidera vår gemensamma berättelse kring framgång och utveckling. Vi behöver se över de uttalade och outtalade normer och visioner som formar vår kultur och styr ekonomi, teknik och juridik. Utan en omställning i vårt ”kollektiva inre”, vår världsbild, natursyn, människosyn, och vår bild av vad som är framgång, fortsätter vi att tjäna den gamla berättelsen, även om vi byter energislag. 

Omställningsrörelsen lyfter balansen mellan yttre och inre omställning, både på ett personligt plan och på samhällsnivå. Sedan 2010 är jag en av omställningsrörelsens utbildare. 

Hitta ett nytt förhållningssätt

Hopp är den energi som driver oss framåt, som ger mening åt våra aktiviteter och motiverar våra ansträngningar. Men det finns olika sorters hopp.

Det passiva hoppet är beroende av en tro på att allt kommer att bli bra. Många söker efter optimistiska tecken, förutspåelser, löften och prognoser. En optimistisk livshållning är dessutom socialt uppskattad. Men sökandet efter passivt hopp kan leda till aningslöshet och förutsätta förnekelse av allvarliga problem. Det kan dessutom öka risken att blint följa en karismatisk löftesrik ledare.

Aktivt hopp är inte beroende av optimism utan får sin näring ur upplevelsen av meningsfullhet, existentiell förbundenhet, kärlek till livet, intention, vision och gemenskap. Aktivt hopp är inte beroende av hur prognoserna ser ut. I boken Active Hope beskriver Joanna Macy och Chris Jonstone en process i fyra steg, sprängfylld med övningar, kunskap och uppfriskande perspektiv som bygger på  The Work that Reconnects. Att vara med och sprida det här arbetet ligger mig varmt om hjärtat. Tillsammans med kollegor erbjuder jag både helgworkshops och längre processer i Aktivt Hopp.

En vägvisare för mig, långt innan jag kom i kontakt med Joanna Macys arbete, var Lennart Parknäs bok Vägen till förändring. 

Hur får vi mat i ett postfossilt samhälle?

I snart trettio års tid har jag utmanat mig själv för att se hur självförsörjande familjen kan bli. En följd är en tilltagande känsla av ödmjukhet inför vårt beroende – och vårt ansvar – gentemot allt levande. Odling kan också vara ett sätt att komma samman lokalt, bygga relationer och stärka resiliensen i lokalsamhället när allt fler inser det sårbara i dagens högindustrialiserade livsmedelssystem.

Den ettåriga kursen Odling som livsstil och lokal resiliens är ett svar på att allt fler längtar efter att stoppa fingrarna i jorden, lära sig mer och träffa likasinnade. Kursen finns nu både genom Gamleby och Vimmerby folkhögskolor och omfattar 25% studietakt på halvdistans. Fortsättningskursen är något alldeles extra. Den skapar vi ny varje år, baserat på deltagarnas önskemål, frågeställningar och behov. 

En röd tråd genom kursen är Permakultur, som erbjuder ett sätt att tänka för att formge hållbara system. Jag inspirerades av permakulturens systemsyn redan i mitten av 80-talet men blev certifierad i permakulturdesign 2014. 

Nedan hittar du ett urval artiklar, men mer kommer så följ gärna bloggen Odlingsomlivsstil.com.

Under senare tid har jag också arbetat med frågor kring livsmedelsberedskap, inte minst genom konferensen Hur får vi mat vid långvarig kris eller krig?

Hur resilient är vårt lokalsamhälle?

Resiliens är motsatsen till sårbarhet och kan beskrivas som kombinationen av ett systems motståndskraft, anpassningsförmåga och förmåga till återhämtning. För alla system finns dessutom viktiga tröskelvärden som inte får överskridas.

Det finns vissa egenskaper som kännetecknar resilienta system oavsett om det handlar om ekologiska, sociala, eller ekonomiska system. Genom att förstå de åtta nyckelegenskaperna kan vi lära oss att tillämpa ett resilienstänkande i allt vi företar oss och också bättre förstå vad som kan öka eller minska resiliensen för samhället i stort.

En viktig insikt är att resiliensen i allmänhet minskar när vi maximerar verkningsgraden i ett system. Det finns en avvägning mellan effektivitet och resiliens som förtjänar mer uppmärksamhet, där fokus allt för länge legat på snäv och kortsiktig effektivitet på resiliensens bekostnad.

Inom ramen för projektet LeaderLärLokalt i Astrid Lindgrens Hembygd utvecklade vi en deltagardriven process för resiliensanalys för lokalsamhällen, i samarbete med Stockholm Resilience Center. Syftet var att identifiera sårbarheter och vad som kan göras för att stärka lokalsamhällets resiliens. Processen består av workshops som tar tillvara bredden av invånarnas erfarenheter och infallsvinklar. Vi arbetar bland annat med en särskilt framtagen guide med åtta olika parametrar som är avgörande för resiliensen.

Ett resilient lokalsamhälle kan blomstra och tillgodose människors behov, även vid förändrade omvärldsbetingelser och oavsett vilka framtidsberättelser som i slutändan visar sig vara sanna.

Kunskap och handling

Komplexa problem hanteras bäst av människor med olika infallsvinklar och kompetenser tillsammans. Det är bakgrunden till satsningar på tvärvetenskaplig forskning. Ibland behöver även representanter för det system som ska studeras bjudas in i forskningsprocessen för att fördjupa förståelsen och göra bilden mer komplett. Man talar då om Participatory Learning and Action Research. Det svenska begreppet Deltagardriven forskning går ytterligare ett steg och ser hela forskningsprocessen som ett samskapande mellan forskare och berörda.

Ett av mina första uppdrag var att samla kommunala företrädare med forskare för att tillsammans identifiera behoven av forskning om och för lokal hållbar utveckling.

Under åren har jag varit involverad i ett antal aktionsinriktade och deltagardrivna forskningsprojekt.

Sättet på vilket vi genomför projekt, möten och undersökningar kan ibland vara mer avgörande för det bestående resultatet, än det exakta innehållet. Arbetsformer som möjliggör ett äkta och engagerat deltagande har varit min passion i decennier.

Ofta finns det behov av att förstå problemet/situationen bättre, genom att involvera fler parter/tolkningar, sortera och bearbeta kunskap på ett sätt som gynnar helhetsförståelse och fördjupa demokratin genom ökat lyssnande och deltagande. I vissa fall handlar processerna om att hitta en gemensam grund eller att få hjälp att gå från ord till handling.

Som facilitator strävar jag efter att bjuda in bjuda in olika intressen, världsbilder och ansvarsområden, gynna dialog framför för diskussion och debatt, inbegripa hela människan som fysisk, intellektuell, känslomässig och existentiell varelse och arbeta på ett sådant sätt att människor stärks i att ta sina egna insikter på allvar och våga leva det de redan vet.

Oavsett om uppdraget handlar om facilitering av ett enskilt möte eller en process över längre tid skräddarsyr jag alltid för den specifika situationen. Exempel från min verktygslåda: Visionsverkstad; Open Space; World Café; Förändringens Fyra Rum; The Work That Reconnects.

Vetenskaplig publicering

The role of action research (AR) in environmental research projects: Learning from a project on local organic food and farming. (pdf)
Helmfrid Hillevi, Andrew Haden, Magnus Ljung (2005) i Systemic Practice and Action Research

Vad menas med uthållig utveckling? Begreppsanalys och ansats till operationalisering. (pdf)
Helmfrid Hillevi (1992) Masteruppsats vid Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Rapport 49.

Kunskapsöversikter, artiklar och rapporter

Hur får vi mat vid långvarig kris eller krig? 
Hillevi Helmfrid (red) 2025

Från larv till fjäril
Helmfrid Hillevi (2015) i Antologin Sånger från jorden. Skörda förlag.

Det stora sönderfallet – lite fakta om vår belägenhet
Helmfrid Hillevi (2014)

Hållbar utveckling med leadermetoden – tio framgångsfaktorer
Helmfrid Hillevi, Daniel Hägerby, Catarina Nordin, Niklas Högberg (2014) Astrid Lindgrens Hembygd. En sammanfattning av nedanstående rapport.

Med Leadermetoden för omställning till hållbarhet
Helmfrid Hillevi, Daniel Hägerby, Catarina Nordin, Niklas Högberg (2014) Astrid Lindgrens Hembygd. Rapporten beskriver lärdomar från projektet Leader Lär för omställning till hållbarhet.

Globala utmaningar – kan du och jag bli en del av lösningen?
Helmfrid Hillevi (2014) i Antologin Det hållbara samhället – kan det byggas underifrån? red. Mats Friberg. Liber förlag.

Delaktighet och aktörssamverkan i lantbrukets FoU
Helmfrid, Hillevi, seminarierapport 2012, Partnerskap Alnarp

Klimatsmart lantbruk – hållbara lösningar för framtiden
Helmfrid Hillevi, Johanna Björklund 2010, CUL, Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart lantbruk – stor eller småskaligt
Björklund, Johanna, Hillevi Helmfrid 2010, CUL, Sveriges lantbruksuniversitet

Globala utmaningar – lokala svar
Björklund Johanna, Hillevi Helmfrid (2008) Hela Sverige ska Leva projektet Hållbara bygder

Perceptions of Nature and Sustainability. (pdf)
Helmfrid Hillevi (2009)

Natursyner. Tre svar på vad natur är. (pdf)
Helmfrid Hillevi (2007) Institutionen för Stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet, rapport 1.

Natursyn och Hållbarhet. (pdf)
Helmfrid Hillevi (2006) LRF och Hela Sverige ska Leva. En förkortad version av nedanstående rapport.

Efter oljetoppen. Hur bygger vi beredskap när framtidsbilderna går isär?
Helmfrid Hillevi, Andrew Haden (2006) Kungliga Skogs- och lantbruksakademien.

The emerging consensus on ecological sustainability in agriculture. (pdf)
Helmfrid Hillevi (2002) Arikel presenterad på konferensen Greening the CAP – Why and How? 2002. De sista sidorna i artikeln diskuterar vad som ligger bakom att olika forskare kommer till olika slutsatser gällande hur lantbruket kan bli mer hållbart, baserat på erfarenheterna från en konsensusprocess.

Litteratur om hållbar utveckling
Helmfrid Hillevi (2004) Listan skrevs i samarbete med Vimmerby Bibliotek och projektet Uthållig utveckling i Astrid Lindgrens hembygd.

Hållbara Hushåll och Agenda 21- processen
Helmfrid Hillevi (2002) Rapporten sammanställer och diskuterar erfarenheter och förslag på hur en kommun kan stimulera sina invånare till en mer hållbar livsstil. 

Vägar till hållbar livsstil
Helmfrid Hillevi (red) 2001. Seminarierapport från Envisions, Västerås.

Översiktlig planering för hållbar utveckling? 
Helmfrid Hillevi, Lena Jarlöv (1997) Dalarnas forskningsråd. Utvärdering av Landskrona kommuns översiktsplan. ISBN 91-88790-49-1

FoU-behov för lokal bärkraftig utveckling.
Helmfrid Hillevi, Torbjörn Lahti, Mia Haglind (1995) ALA-rapport 7, Sveriges lantbruksuniversitet. ISBN 91-576-4950-2.

Den livsviktiga näringen — En rapport om Kretsloppsprincipen och Jordbruket.
Helmfrid Hillevi (red) (1993) Det Naturliga Steget. En konsensusrapport med representanter från ekologiskt och konventionellt lantbruk i redaktionsgruppen.

Artiklar i tidningen Åter

Droppbevattning med regnvatten och självtryck (Åter 1/2023)

Badum som andas (Åter 2/2023)

1. Vi byggde ett utedass och varför vi slutade med WC (Åter 1/2024)
2. Välj rätt toalett (Åter 2/2024)
3. Bygg en lådtoa (Åter 3/2024)
4. Tillvaratagande av urin (Åter 4/2024)
5. Kompostering av toalettavfall (Åter 1/2025)

Krönikor

Permakulturbladet

Min permakultur, Permakulturbladet 4/2025

Tidningen Miljöaktuellt

Framtidstro och glasspapper. 2001:5
Kan vi konsumera oss till en hållbar livsstil? 2001:1
Mellanrum av tystnad. 2000:5
Vilken är nu agendan? 2000:1
Att veta men inte kunna. 1999:9
Ekologisk hållbarhet och annan hållbarhet. 1999:4
Vi måste kasta av oss den falska optimismens slöja. 1998:10
Vårt behov av att återskapas. 1998:4
Månfararideologi söker ersättare. 1998:1

Obs Special, Sverige1s Radio P1

När uniformen blivit alltför kär. 8 juli 1996
Bilen – vår heliga ko? 22 juli 1996
Miljön och vårt sätt att se på tiden. 10 juni 1996
Alla har ansvar för jordens framtid – utom riksdag, regering, verk och departement? 27 maj 1996
Ekonomi och ekologi måste föras samman! 13 maj 1996
Forskningen och framtidsfrågorna. 29 april 1996 

Övrigt

Slätmossens naturpark (pdf)
Helmfrid Hillevi (2002) Haninge kommun

Ett avstamp för framtiden.
Hillevi Helmfrid. Inledningstal vid Agenda-21 Forum i Älvsjö 1996

Hillevi Helmfrid

Gårdspånga 155
598 94 Vimmerby
Telefon: 0703–75 56 00

Kontaktformulär